Hur fungerar en kommun?

Kommunen ansvarar för en stor del av den samhällsservice som finns där vi bor. Några av uppgifterna är skola, socialtjänst och äldreomsorg, vägar, vatten och avlopp. Kommunen beslutar också om olika typer av tillstånd, till exempel bygglov och utskänkningstillstånd. Kommunens uppdrag är att se till att livet för de som lever, jobbar och bor i Falköping fungerar dygnet runt, året om.

Falköpings kommun styrs av politiker som har valts av medborgarna. De kallas även för förtroendevalda. Kommunen styrs också av olika lagar.

I Sverige är det val vart fjärde år. Då röstar svenska folket i tre val: riksdagsvalet, landstingsvalet och kommunvalet. Resultatet i kommunvalet avgör vilka som ska sitta i kommunfullmäktige och hur många platser de får.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är kommens högsta beslutande organ och fungerar ungefär som Sveriges rikstad. Kommunfullmäktige representerar folket i kommunen och tar beslut i kommunens viktigaste frågor. Det kan handla om kommunens inriktning, verksamhet eller ekonomi.

Kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet inom kommunen och ansvarar för kommunens ekonomi. De fungerar som kommunens regering. Kommunstyrelsen bereder och lägger fram förslag i alla ärenden som kommunfullmäktige ska besluta om och ansvarar för att besluten genomförs.

Förutom kommunstyrelsen som även är en nämd finns i Falköpings kommun fler nämnder. De består av förtroendevalda som utses av kommunfullmäktige. Varje nämnd ansvarar för och fattar beslut i frågor inom ett visst område.

Kommunens nämnder

Nämnderna består av förtroendevalda som utses av fullmäktige, och har särskilda ansvarsområden. Deras viktigaste uppgift är att "bryta ner" de övergripande målen, som kommunfullmäktige fastställt, till det egna ansvarsområdet.

Nämnderna styr vad som ska göras genom att sätta upp politiska mål, som förvaltningarna eller de privata entreprenörerna ska leva upp till. Nämnderna har ett ansvar för att följa upp att det arbete som utförs leder mot målen.

Kommunens förvaltningar

Förvaltningarna består av anställda tjänstepersoner. Det är här arbetet utförs som de förtroendevalda har fattat beslut om. Förvaltningarna jobbar också med att ge de förtroendevalda underlag att fatta beslut utifrån.

Ett ärendes gång

Ett ärende börjar alltid med att en handling anländer till kommunen från någon myndighet, företag eller privatperson. Det kan också vara en handling som skrivits av en tjänsteperson eller kommer från en nämnd inom kommunen. Handlingen blir ett ärende som ger upphov till flera arbetssteg, tills dess ärendet avslutas.

  • Handlingen registreras på en postlista. Om handlingen blir ett nytt ärende eller tillhör ett befintligt ärende har den ett ärendenummer och finns också registrerad i diariet.
  • Om synpunkter på ärendet behövs från annan myndighet skickas en remiss.
  • Tjänsteperson inom den egna nämnden kan bereda och lämna yttrande i ärendet.
  • Remissvar/tjänsteutlåtande kommer in.
  • När ett ärende är färdigberett tas det upp på en föredragningslista/kallelse till den politiska nämnden.
  • Nämnden beslutar i ärendet och protokoll skrivs.
  • Beslutet expedieras till berörda.
  • Ärendet avslutas och arkiveras.

Så här kan det gå till

  1. En politiker skriver en motion och föreslår att kommunen ska ha en borgerlig begravningsförrättare.
  2. Ärendet registreras (diarieförs) vilket innebär att ärendet stämplas med dagens datum och får ett diarienummer. Diarienumret används för att allmänheten ska kunna se vilka ärenden som kommit in och för att underlätta sökning av ärendet.
  3. Beredning av ärendet. Det innebär att underlag för beslut tas fram. Detta underlag tas fram av tjänsteperson vid de förvaltningar där kompetensen finns. Underlaget tar hänsyn till exempelvis lagstiftning, utredningar och regler. Tjänstepersonen skriver ett förslag till beslut. Ibland remitteras ärenden vidare till andra nämnder för synpunkter.
  4. Kommunstyrelsens arbetsutskott tar upp ärendet och lämnar förslag till beslut till kommunstyrelsen. De politiska representanterna i arbetsutskottet yrkar avslag eller bifall till förslaget.
  5. Motionen tas upp i kommunstyrelsen, där de politiska representanterna yrkar avslag eller bifall.
  6. Motionen behandlas i kommunfullmäktige. Där blir det debatt om innehållet och syftet.
  7. Därefter beslutar kommunfullmäktige att anta eller avslå motionen. Om kommunfullmäktige beslutar att anta motionen så får, i detta fall, kommunstyrelsen uppdraget att genomföra beslutet att tillsätta en borgerlig begravningsförrättare.

Laglighetsprövning och överklagande

Om du är missnöjd eller på annat sätt har invändningar mot ett beslut som kommunen har fattat har du som kommunmedborgare möjlighet att överklaga beslutet. Lagen skiljer sig då åt mellan överklagande av allmänna beslut (så kallad laglighetsprövning) och överklagande av specifika beslut som regleras av speciallagar (förvaltningsbesvär).

Laglighetsprövning (tidigare kallat kommunalbesvär)

Som kommunmedborgare kan du överklaga ett beslut när du tycker att kommunen har överskridit sina befogenheter eller fattat beslut som går emot gällande regler för hur ett beslut ska fattas. Genom att överklaga prövas då lagligheten av kommunens beslut hos förvaltningsrätten.

Ett överklagande i form av en laglighetsprövning ska lämnas in skriftligen till förvaltningsrätten inom tre veckor från den dag då bevis om justering av protokollet, där beslutet finns, anslagits på kommunens digitala anslagstavla Länk till annan webbplats.. I överklagandet ska det anges vilket beslut som överklagas och de omständigheter som överklagandet grundar sig på, det vill säga anledningarna till att beslutet kan anses vara felaktigt. Domstolen avgör sedan om de angivna skälen omfattas av någon av följande fyra prövningsgrunder som ger skäl till att upphäva ett överklagat beslut:

  • beslutet har inte tillkommit i laga ordning
  • beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för kommunen
  • beslutet överskrider det kommunala organets, som har fattat beslutet, befogenheter
  • beslutet strider mot lag eller annan författning

Om överklagandet godkänns ogiltigförklaras beslutet i sin helhet. Domstolen kan alltså inte ändra innehållet i det överklagade beslutet.

Du kan läsa mer om laglighetsprövning i kapitel 13 i kommunallagen Länk till annan webbplats..

Ditt överklagande ska skickas direkt till Förvaltningsrätten till adressen:

Förvaltningsrätten i Jönköping
Box 2201
550 02 Jönköping

Telefon: 036-15 66 00
E-post: forvaltningsrattenijonkoping@dom.se

Förvaltningsbesvär

Beslut i ärenden som handläggs med stöd av speciallagar kan överklagas enligt förvaltningslagens regler, i form av så kallat förvaltningsbesvär. Det är bara den som berörs av ett beslut och som beslutet kan anses ha gått emot som kan överklaga ett beslut genom förvaltningsbesvär. Exempel på kommunala beslut som kan överklagas på detta sätt är beslut om bygglov, beslut enligt miljöbalken eller socialt bistånd. Vid en prövning av ett förvaltningsbesvär prövar den överprövande instansen, vanligtvis länsstyrelsen eller förvaltningsrätten, både om det fattade beslutet är lagligt och själva sakfrågan.

Vid förvaltningsbesvär ska överklagandet lämnas in till kommunen, överklagandet måste vara skriftligt och lämnas in inom tre veckor från det datum som du fick ta del av beslutet. Om ett beslut inte överklagas inom den tiden vinner beslutet laga kraft, vilket innebär att det är det fattade beslutet som gäller.

Kommunen är vid denna typ av beslut skyldig att informera dig som berörs av beslutet om hur du ska gå tillväga för att överklaga och var du ska skicka ditt överklagande. Detta kallas besvärshänvisning. Generellt gäller att du i ditt överklagande behöver ange vilket beslut du överklagar, till exempel genom att ange diarienummer eller i korthet beskriva vad beslutet handlar om, samt vilken ändring du vill ha i beslutet.

Den överprövande instansen kan vid prövning av förvaltningsbesvär både upphäva beslutet och ta ett annat beslut.

Du kan läsa mer om förvaltningsbesvär i förvaltningslagen. Länk till annan webbplats.